måndag, februari 08, 2010

Bloggpaus


Det blir alltså
avkoppling,
urkoppling
och paus.

En tid.
Kort eller lång.

Tid är en
subjektiv upplevelse.

Lift Off - 10.14

Vi börjar långsamt ana att den rymd
vi färdas fram i är av annat slag
än vad vi tänkte var gång ordet rymd
på Jorden kläddes med vår fantasi

ur Aniara
Harry Martinson (1904-1978)
¤
Och Endeavour lyfte på förmiddagen planenlig kl. 10.14 svensk tid - och spännande som alltid när det handlar om rymdfärder.
Jag kan inte låta bli att tänka på Martinsons reportage ur mänsklighetens föreställningsvärld: Aniara, - så mästerligt och så fascinerande.
Martinsons egen kommentar till Aniara var: En gemensam nämnare är lusten och driften att göra allt till ett skådespel, att samtidigt vara medspelare och åskådare på en alltmer oerhört utvidgad världsteater.


Kan det sägas bättre?

De här tre bilderna från startögonblicket kom nyss via mail från min för dagen amerikanska syster.
Det oerhörda ljudet, bullret från de starka motorerna får man föreställa sig själv- det är öronbedövande.

söndag, februari 07, 2010

litt på norsk...

O = Stockholm eye (på norsk)
¤

genom mitt öga-(på svenska):
En tur i hissbollen uppefter Globen serverar en bit av underbara Stockholm - Det gör även en tur upp i Kaknästornet på Gärdet. Staden i fågelvy är något alldeles extra. Staden på öarna. Staden på vattnet.
En av de vackraste.
¤
Numera kan man även vandra på gatorna genom Stockholm med omgivningar via denna länk: http://hitta.se/ -

lördag, februari 06, 2010

I morgon söndag


så lyfter jag mot rymden igen - om vädret är OK.
Eftersom USA drabbats av många oväder en tid så finns det en risk att det inte går att lyfta just i morgon.
Men Florida är ju inte utsatt för snöstorm, däremot åska, regn och hård blåst brukar ibland parkera sig över Kennedy Space Center och orsaka problem.
Igår meddelade NASA att man hade minst 80% chans för Endeavour att planenligt lyfta kl. 4.39 am dvs 10.39 sv.tid.
Det kan man se här.
Endeavour betyder strävan, bemödande, försök - ett passande namn när det gäller att få allt att fungera.
Det är fem astronauter som ska koppla ihop sig med ISS och äventyret varar i 13 dagar och man landar på moder jord igen den 19 febr. kl 11:14 p.m. - 5.14 sv. tid. Om nu allt går enligt planerna...
Och jag tänker för sjuttioelfte gången: Jag borde ha blivit astronaut...
¤
Uppdatering 7 febr:
den 7 februari 2010, 10:31:57
Endeavour will remain on the ground this morning after dynamic weather prompted the launch team to stand down for this attempt. "We were just not comfortable with launching the shuttle tonight," Launch Director Mike Leinbach radioed to Endeavour.The closeout crew will return to the pad to help the astronauts unstrap from their seats and leave the shuttle.
Nästa försök görs i morgon måndag 8 febr. kl 4.14 am = 10.14 svensk tid.

fredag, februari 05, 2010

Sssccchhh!

... och står jag alldeles stilla och bara lyssnar -så kanske jag får höra hemligheter.
De Tranströmerska orden: En bro bygger sig långsamt rakt ut i rymden - är som en bild av det virrvarr som människan skapat genom historien. Och den skönhet som också finns med, svävande lyrik som likt utrotningshotade fåglar letar efter en fristad. Människans förgänglighet.

¤

Ssssccchhh

... and if I stand really still and just listen - I might be able to hear secrets.

Tranströmer's words: A bridge builds itself slowly straight into space - is like an image of the confusion man has created throughout history. And the beauty that is also there, soaring lyrics that like birds threatened with extinction, look for a safe haven. Mans transience.

text: Inkan
translation: Lillan

torsdag, februari 04, 2010

Si-Si Pablo


Jag bara säger Si- Pablo och *ler* efter att ha läst Pablo Nerudas självporträtt - inte så konstigt att kvinnorna föll för honom; En man med stort ego, mycken humor, ärlig självinsikt och människokärlek och som älskade livet.
Han var en spännande man och poet:
.
Självporträtt
För min del är jag eller tror mig vara en man med kraftig näsa, mycket små ögon, glest hår på huvudet, växande buk, långa ben, breda fotsulor, gulaktig hy, och jag är eller tror mig vara givmild i kärlek, omöjlig i räkning, oklar i orden, ömsint i händerna, långsam i gången, rostfri i hjärtat, dragen till stjärnorna, tidvatten och havsbävningar, beundrare av skalbaggar, vandrare i sanden, tafatt inför instutioner, chilenare för alltid, vän till mina vänner, förstummad inför fiender, påträngande bland fåglar, illa uppfostrad i hemmet, blyg i salongerna, djärv i ensamheten, ångerfull utan anledning, urusel förvaltare, sjöfarare till munvädret, kvacksalvare i bläcket, skarpsinnig bland djuren, lycklig bland molnmassor, utforskare av marknader, mörk till sinnes i biblioteken, melankolisk inför bergskedjorna, outtröttlig i skogarna, mycket långsam i svaren, slagfärdig åratal efteråt, alldaglig året runt, lysande med min anteckningsbok, väldig i aptiten, en tiger till att sova, stillsam i glädjen, begrundare av natthimlen, osynlig arbetare, slarvig, ihärdig, modig i nödfall, feg utan skuldkänsla, sömnig av böjelse, älskvärd med kvinnor, verksam intill sjuklighet, diktare till fördömelse och enfaldig som en gås.
.
Pablo Neruda (1904-1973)
Översatt till svenska av Arthur Lundkvist

Dagens horoskop:

Lejonet (23 juli - 22 aug.)
Njut av livets glädjeämnen.
Ligg och slappa hela dagen, njut av solen, slit en gnu i stycken.

-enligt yngste sonen som glädjer sin mor med mail från Skaune.
Någon gnu har inte synts till och solen orkade knappt genom molntäcket för snöandet tog överhanden igen. Men jag har njutit av fiskmiddag, slappat lite med Neruda i sängen ... livets glädjeämnen just idag.
Och utetemperaturen var uppe över 0-punkten så all snö på fönsterbräden har smält undan och snösjok har rasat från taken. Men tyvärr bedrövlig snöröjning så livsnödvändig motion blir lidande. Så har det varit i snart två veckor nu.

Det märkligaste av allt var att jag kände vårlukt i luften idag...
Inbillning?

tisdag, februari 02, 2010

Att stå på tå


Rädslan sänder stormvindar
som fångas upp vid en vägg
framför en spegel
utan bild
Det enda 'jag' som finns
är en rädd liten flicka
som inte når upp

Inkan©

¤

To Stand on Tiptoe

The fear sends storm winds
that are caught by a wall
infront of a mirror
without an image
The only 'I' that exists
is a scared little girl
who cannot reach

translation: Lillan

Rörelse under ytan


Återanvänder orden
som samlats på hög
raserar sedan allt
översvämmas av tystnad


Inkan©

¤

Movement Under the Surface

Reusing the words
that have collected in heaps
then demolish it all
overwhelmed by silence

translation: Lillan

söndag, januari 31, 2010

Diktaren som bildkonstnär

Heidelberg slott av J.F.v Goethe -1915 -kolorerad teckning


Bläckfisk- av Victor Hugo -1866-penna, pensel, brunt bläck i vått på smörpapper

Svartsjukans natt av August Strindberg - olja
¤
Jag kan tipsa om en mycket läsvärd och intressant bok: "Diktaren som bildkonstnär" - som var Nationalmuseums årsbok 1974.
Jag fyndade den på ett antikvariat förra året och det blev min tågresebok upp till Jämtland. Den ska få följa med på tåget även i sommar - för omläsning och eventuell ny kunskap om skapandets hemligheter.
¤
I boken berättar Gerhard Femmel om J.F v Goethes teckningar; Pierre Georgel om Victor Hugos teckningar och Göran Söderström skriver om Strindberg som bildkonstnär. Samstämmigt beskrivs hur bildskapande både är och kan vara ett stöd för minnet, fullödiga uttryck för andlig verksamhet -parallella och i växelverkan med skrivandet, samt som en avgränsad form för skapandet. Boken är fylld av mycket fina illustrationer och jag upplevde hur starkt sambandet är mellan skrivandet, diktandet och bildskapandet.
Det kändes så självklart att det ena även innehåller det andra.

Vem? Jag? Stilaristokrat?

Berglins i dagens SvD lyfter fram någon som kallas för stilaristokrat.
Hm, jag känner igen mig: jag har inte Facebook, jag har inte läst Stieg Larsson, jag har aldrig varit i Thailand, jag har inga tatueringar och jag har aldrig nuddat en spikmatta. Wow - det är ju jag!
Men jag har varit på krogen med ett tjejgäng och haft mycket trevligt -många gånger, Så jag räknas kanske inte. Suck.
Kanske är jag enbart en tråkig typ...

lördag, januari 30, 2010

Ode to Sadness

Sadness, scarab
with seven crippled feet,
spiderweb egg,
scramble-brained rat,
bitch's skeleton:
No entry here.
Don't come in.
Go away.
Go back
south with your umbrella
go back
north with your serpent's teeth.
A poet lives here.
No sadness may
cross this threshold.
Through these windows
comes the breath of the world,
fresh red roses,
flags embroidered with
the victories of the people.
No.
No entry.
Flap
your bat's wings,
I will trample the feathers
that fall from your mantle,
I will sweep the bits and pieces
of your carcass to
the four corners of the wind,
I will wring your neck,
I will stitch your eyelids shut,
I will sew your shroud,
sadness, and bury your rodent bones
beneath the springtime of an apple tree.

Pablo Neruda (1904-1973)

Vinterlördagstankar

En vinterlördag kan innehålla snöskottningssamtal enligt mina favoriter Berglins i dagens SvD. Som vanligt är humorn fylld av djupaste allvar... eller?
¤
Så kan jag berätta att talgoxar älskar sötmandel !
Även andra mesar tycker om det kosttillskottet och mandlarna kan alltså vara ett alternativ till talg, solrosfrön och smör... Och det är födan dvs energibehovet som är störst just nu för de små bevingade som ska hålla kroppstemperaturen uppe över +40 grader under en lång köldperiod. Behovet av energialstrande föda är större än normalt. Nätterna är långa och iskalla. Snö och även hård skare på sina håll täcker ganska effektivt den mest tillgängliga födan.
¤
Stockholm: I morse gick månen ned 7:51, och den steg över horisonten 16:47.
Det är fullmånemaximum idag, jag såg den redan igår. Plötsligt var det helt molnfritt och den stora gula bollen hängde utanför mitt fönster.
Den såg större ut än vanligt- den ligger extra nära i sin bana runt jorden just idag - avståndet idag är 356 593 km. Det är årets kortaste avstånd.
Jag hoppas det klarnar upp även ikväll...

fredag, januari 29, 2010

Han skrev sig odödlig...


Om ni verkligen vill höra den här historien, så väntar ni er väl att jag ska börja med att tala om var jag föddes, hur taskig min barndom blev, vad mina föräldrar sysslade med innan jag kom till världen och sånt dravel, som i David Copperfield, men jag känner inte för det. För det första är jag så trött på det där pratet, för det andra skulle mina föräldrar få slaganfall, om jag avslöjade något om deras privatliv. De är väldigt känsliga på den punkten, särskilt min far. De är hyggliga och så - det är inte det jag menar - men de är så förbannat snarstuckna.
Så börjar den svenska versionen av the Catcher in the Rye av JD Salinger (1919-2010) som tillhörde en av de böcker jag läste under mina tonår - den var ju en sorts kultbok. "Alla" hade läst den ( nästan alla ...) Boken kom ut redan 1951 och blev omedelbart en succé.
Jag läste med förtjusning, för språket kändes rätt, och för att Salinger så enkelt lyckats skapa en så levande bild av "jaget" i boken och så kändes han som en sentida kusin till Huckleberry Finn i boken "Huckleberry Finns äventyr" av Mark Twain - en av min barndoms favoritböcker. Jag drogs till den vilde, till den udda, till outsidern, som vägrade anpassa sig till att bli helt slätkammad och välpressad.
Räddaren i nöden blev en kultbok världen över och säljs än idag i stora upplagor. Bland annat DN skriver:

torsdag, januari 28, 2010

Stockholm- insnöad stad

¤
Jag vaknade av snöslungans brummande på gården, som skapade rejäla gångvägar i allt det vita och sedan skottades alla utetrappor. Som strax blev vitpudrade av snö. Sakta och vackert.

Att ta sig från min gård till T-banan blev ett projekt i snötravande över drivor och ispucklar på trottoarerna, blandat med snötravande i gatans bilhjulspår. Snöröjning är ett ord jag läst och som borgarrådet Nordin skulle satsa ännu mera pengar på - speciellt trottoarerna skulle röjas på is och snömodd, efter hård kritik av oss skattebetalare som inte åker bil utan använder fötterna.
Jag försökte undvika att morra.

Så besök hos favoritläkaren på Sophiahemmet; hjärta och lungor fungerar som de ska samt blodtrycket var himmelskt; "som en trettioåring" sa den gode doktorn leende. Yes! Det resulterade i wienerbröd och kaffe, idag till underbar musik av Johan Helmich Roman på det lilla entrécafeet. Det handlar om att njuta av det lilla...

Och tänka sig - när jag nyss kom hem så var trottoarerna lika omöjliga och gatorna hade fått lite bredare hjulspår -men gården var totalt översnöad igen.
Huvudstaden känns som Storlien - Åre mitt i vintern. Bara mina skidor ,som är försvunna efter år av snöfattiga vintrar, fattas -för att Julikullen kunde ha omvandlats till en minislalombacke.